För några dagar sedan bestämde jag mig för att jag skulle ut och springa en runda. Det var skönt efteråt som man brukar säga om allt som är jobbigt. Men de 200 första meterna var outhärdliga, ryggen höll på att knäckas, organen emigrera och lungorna kapitulera.
Det skulle ju vara så skönt att tappa några kilo och få lite flås resonerade jag.
Efter rundan hade Malin järnkoll på mig.
- Ska du bli nyttig nu? Ska du inte äta choklad?
- Nej, jag tänkte ta det lite lugnt.
Det gick några timmar sen kom malin med ett Kit-Kat i högsta hugg.
- Nu äter du detta. Och jag kommer att titta så att du gör det!
Alltså ingen bantning för min del. Vilket känns ganska rättvist, bättre vi tar tag i det tillsammans när barnen väl behagat titta ut.
Men hon är bestämd Malin, det ska bli intressant att se vilka roller vi får som föräldrar. Jag har en väldigt god självinsikt. Och den säger mig att jag är väldigt lätt att påverka, att vira runt lillfingret så att säga.
Speciellt om man är min dotter, är söt och heter Molly eller Ebba.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar