fredag 1 maj 2009

Dags att gå upp!

Klockan är 07.30, röd dag. Helledigt från jobbet, solen strilar in genom persiennerna. Ännu en dag med fantastiskt väder i sikte. Ögonlocken är blytunga, så ljuvligt skönt att bara ligga i sängen. Att vara i riket mellan vaken och drömmandes.

Men plötsligt, sömnen störs. Små knuffar på min arm. Jag ignorerar. De tunga ögonlocken vill inte hissas upp ännu. Ingen verkan. Knuffarna eskalerar, ökar i styrka. Hårdare och hårdare.

Slutligen får jag upp ögonlocken, stirrar rakt in i ett par klarvakna ögon.

- Nu får det vara nog. Nu får du inte sova längre!
- Men...men vi är ju lediga idag?
- Det är lika bra du vänjer dig, snart är vi föräldrar.
- Men varför ha det jobbigt innan, jag behöver ju ingen avvänjningsperiod.
- Det spelar ingen roll. Gå nu upp och sätt dig här!

Malin pekar på sin högra sida av sängen.

- Du ska massera min högra hand innan du går upp och gör frukost.

Efter det går jag ner, lite piggare, kroppen och knoppen börjar vakna till liv, vädret är underbart, gör scones, plockar fram pålägg, dukar, brygger kaffe. Malin ligger uppe i sängen och skickar sms. När scones är klara kallar jag ner Malin, vi äter, njuter. Efter det lämnar Malin bordet, jag plockar undan, sköljer av, sätter in i diskmaskinen.

Det känns som om mitt föräldraliv redan börjat. Onekligen.

1 kommentar:

  1. Något vinklad historia.. Det vet jag eftersom jag var med den morgonen.. Men visst, jag håller med dig. DU ÄR FANTASTISK!

    SvaraRadera