Ner igen!

Malin blir inte bra, vilket gör mig oerhört ledsen. Det är så frustrerande att se den man älskar må så dåligt och ha så ont. Och man kan ingenting göra. Det går verkligen upp och ner, mest ner. Med feber, illamående, kräkningar och frossa som följd. Att se henne så innerligt gärna vilja vara med Ebba och Molly. Att ta hand om dem, ha dem nära, mysa, byta och bara förundras på ett sätt som nyblivna föräldrar kan men må för dåligt för att kuna göra det och njuta av det. Det är hemskt.

Nu hoppas jag att vi får rätt på illamåendet och smärtan så att vi kan börja njuta av vår nya familj. Nu gör jag det jag kan, för tillfället, håller tummarna så hårt jag bara kan för Malin och att hon snart är frisk och kry igen

Nu ska jag försöka ordna ett eget rum till oss. I vårt rum bor också ett indiskt par med en väldigt skrikig unge, hela natten. Och det är ok. Man får skrika, men det går kanske inte så bra ihop med Malins mående. De vill ha stängd balkongdörr och vi öppen, den står ju mest öppen men ändå. Och sen pratar de i telefon så högt att man kan tro att de inte skulle behöva den egentligen.

Men nu kom sjuksköterskan in och flyttar på paret så nu får vi rummet för oss själva…HELT UNDERBART!